DET ÄR SÅ JAG SÄGER DET, 7/9 2007

lika magiskt som förra gången. vi kom så nära, så jävla nära. vi andades samma luft typ. åh, det finns absolut ingenting i hela världen som får mig så hög, lycklig och otroligt nästan jobbigt nostalgisk som håkan.
tack för en fin upplevelse och en underbar dag, TRION <3, fidde, ludde, (ida och erikao).

en midsommarnatts dröm. jag behöver dig, mer än vad jag vill ha dig. och jag vill ha dig för gamla tiders skull, du betyder inte allt. men det blåste aldrig kallt. för du var solskenet, jag var ensam. vad vet du om kärleken, förrän du förgäves hatat den, och vad vet du om hur hjärtat kan bränna för kärlek som aldrig kan dö, men inte heller leva. bakgator, jag mötte dig på bakgator. dom kommer kliva på dig, dom kommer kliva på dig igen. nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig, han var i mitten av en hurricane. det är lång väg ner, och du skulle aldrig ramla mer. livet förändras var jag än går. och det kommer kanske inte alltid vara vi två. bara så länge det finns stjärnor över oss och, bara så länge våra hjärtan klarar av att slå. var är den där regnbågen, säg det igen. vi kommer skratta åt allt igen, men var är den där regnbågen. möt mig där båtar rullar ut, senare idag. kunde du älska mig om jag föll i tusen bitar? kan du älska mig som barnen älskar julen, som korten älskar turen, (precis) som romeo älskar julia, och som jag älskar dig ? det gör inte ont om jag faller från en barstol. det gör inte ont om det piskar ett regn eller bränner en sol. Det gör inte ont, så länge du är med mig. jag vet att du är ledsen, jag är ledsen med. för allt som är kvar är en dröm om vad kärlek kunde va. lillebror, bli aldrig som jag. för jag tar allting på lek, även en hemlighet. ta mig till kärlek, ta mig till dans. ge mig nåt som tar mig någonstans. för jag vill veta om kärlek finns. tala till mig. låt mig höra kärlekens tunga, säg att du älskar mig. kärlekens tunga, kärlekens tunga, aldrig ska jag glömma dig. skyll dig själv, inget händer här. men det gör ingenting om dina händer är här. vi är förlorade, vi två. sen vi var 17 år. jag vet att allt är falskt och bedrägeri, men det struntar jag i. för vi dansar och du har så mjuka läppar. allt roligt börjar och slutar med att vi är nere och ute igen. men vad behöver vi, egentligen ? jag vänder om, och han bara ler. allén är inte så dålig ändå, när du går bredvid. och det är så jag säger det, du är det finaste jag vet.

image131

kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

trackback